STÄLLNINGSTAGANDE: Skär inte i utbildningen

Regeringen skar ner finansieringen av yrkesutbildningen med 120 miljoner euro år 2024, vilket försämrar utbildningsanordnarnas verksamhetsförutsättningar. Nedskärningarna äventyrar tillräckligheten av det regionala utbildningsutbudet, minskar möjligheterna till kontinuerligt lärande och försämrar försörjningsberedskapen. Risken är att företagen, kommunerna och välfärdsområdena inte får det yrkeskunnande de behöver. Arbetslivet lider redan nu av bristen på yrkeskunnande. 

Höjandet av utbildningsnivån kräver att flera unga med en examen inom yrkesutbildningen fortsätter till högskolorna. De som fortsätter från grundskolan till yrkesutbildningen måste ha de förutsättningar som krävs för att uppnå det yrkeskunnande som krävs i arbetslivet och för att gå vidare till högskolestudier. Vi riskerar också att potentialen hos studerandena med annat modersmål (19 procent av alla studerande) inte kan användas fullt ut om utbildningssystemet misslyckas med att identifiera deras möjligheter. Vägen från yrkesutbildningen till högre utbildning måste fungera smidigt. 

År 2023 saknade nästan var femte av 20-29-åringarna en examen från utbildning på andra stadiet. Det är viktigt att alla erbjuds möjligheten till yrkeskunnande. Yrkesutbildningen axlar ett betydande samhällsansvar beträffande de studerande som behöver mer stöd än vanligt. Utbildning minskar risken för arbetslöshet och utanförskap, ökar produktiviteten och upprätthåller samhällsfreden. 

Yrkesutbildningen utvecklas ständigt. Förändringarna i finansieringssystemet, stödet för lärandet och verksamhetsstyrningen förbättrar kvaliteten och effektiviteten. För att lyckas krävs att utbildningsanordnarna har tillräckliga operativa och ekonomiska resurser för att möta individernas och arbetslivets behov av kunnande. 

De flesta studerande inom yrkesutbildningen är vuxna. Yrkespersoner behöver även i framtiden möjligheter att styra in karriären på nya spår eller till att förkovra sitt kunnande, exempelvis genom yrkes- och specialyrkesexamina samt läroavtalsutbildning. 

När karriärerna förlängs och kraven i arbetslivet förändras är kontinuerligt lärande nödvändigt. Behovet växer snabbare än finansieringen. Kostnaderna kan inte läggas enbart på arbetstagarna eller -givarna. 

Mer än hälften av utbildningsanordnarna inom yrkesutbildningen ser det sannolikt att besparings- eller anpassningsåtgärder måste inledas eller återupptas år 2025 på grund av de nedskärningar regeringen redan har gjort. Nedskärningarna drabbar särskilt kontinuerligt lärande och arbetslivets behov. Ytterligare nedskärningar skulle äventyra yrkesutbildningens verksamhetsförutsättningar. 

Skär inte i utbildningen. 

Helsingfors 19.2.2025 

Ammattiosaamisen kehittämisyhdistys AMKE ry 

Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf 

Autoalan Keskusliitto ry 

Bildningsbranschen rf 

Byggnadsförbundet rf 

Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK 

Centralhandelskammaren 

Elinkeinoelämän Oppilaitokset EOL ry  

Fackförbundet Jyty rf 

Fackförbundet Pro  

Fastighetsarbetsgivarna rf 

Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf 

Finlands Kommunförbund 

Finlands Näringsliv EK 

Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer rf 

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf  

Finsk Energiindustri rf 

Finsk Handel rf 

Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL 

Företagarna i Finland rf 

Industrifacket rf 

Kemianteollisuus ry 

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT 

Kyrkans arbetsmarknadsverk 

Ledare för Yrkesutbildningen i Finland rf 

Livsmedelsindustriförbundet rf  

Läroavtalssakkunniga i Finland rf 

Metsäteollisuus ry 

Rakennusteollisuus RT ry 

Servicefacket PAM rf 

STTK ry  

Suomen Ammattiin Opiskelevien Liitto – SAKKI ry 

Suomen Isännöintiliitto ry 

Suomen Opiskelija-Allianssi – OSKU ry 

Teknologiateollisuus ry 

Turism- och Restaurangförbundet rf 

Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ rf 

Viherympäristöliitto ry