Så här jobbade vi för företagarna år 2022

Våren 2022 började samhället återhämta sig från coronapandemin. Restriktionerna för näringsverksamheten slopades. I februari hade dock nya bekymmer dykt upp, då Ryssland anföll Ukraina och ett krig bröt ut i Europa. Priserna på råvaror, transportkostnader och energi steg. Företagen måste – igen – snabbt anpassa sig till nya förhållanden i verksamheten. Företagarna i Finland gav stöd, råd och höll företagarna à jour i deras vardag under året. Vi påverkade starkt både lokalt, nationellt och i EU.

Ekonomisk ersättning för stängning av företag och höga bränslekostnader

Vi krävde stängningsersättning och kostnadsstöd

På grund av coronapandemin fortsatte staten stöda små och medelstora företag genom att under 2022 dela ut en femte och sjätte omgång kostnadsstöd. Företagarna var starkt involverade i att påverka kriterierna för varje kostnadsstöd.

Till följd av vårt påverkansarbete fortsatte staten också dela ut stängningsersättning till de företag vars verksamhet hindrades enligt lagen eller på grund av myndigheternas bestämmelser. Stängningsersättningen var en nödvändig hjälp för företag som inte hade möjlighet att anpassa sin verksamhet eller på förhand bereda sig inför plötsliga förbud.

Dagpenning för smittsam sjukdom underlättade arbetsgivarnas börda

Vi fick en tillfällig bestämmelse i sjukförsäkringslagen. Enligt den hade den försäkrade rätt till dagpenning för smittsam sjukdom då hen på ett tillförlitligt sätt diagnostiserats med coronasmitta och då deltagande i förvärvsarbete inte rekommenderades på grund av smittspridning.

Även vårdnadshavare till barn under 16 år hade rätt till dagpenning för smittsam sjukdom.
Tillämpningen av den temporära bestämmelsen förutsatte därför inte beslut om frånvaro från arbete, förskoleverksamhet och skolundervisning eller karantän- eller isoleringsbestämmelser utgående från lagen om smittsamma sjukdomar. Detta förtydligade behandlingen av coronarelaterad frånvaro på arbetsplatserna och underlättade arbetstagarnas kostnadsbörda.

Vi fick till en lättnad i de drastiskt ökade bränslekostnaderna

Man lyssnade på våra krav och företagen fick hjälp med de drastiskt ökade bränslekostnaderna då ett bränslestöd skapades för transport- och arbetsmaskinföretag.

Vi påverkade även att distributionsskyldigheten för transportbränslen sänktes temporärt åren 2022 och 2023. Detta sänkte klart priset på diesel.

Dessutom inleddes beredningen av yrkesdiesel i finansministeriet. Den frågan drev Företagarna starkt.

Även avdraget på arbetsresor höjdes.

Förbättringar i företagarnas vardag genom lagstiftning

Vi lyckades få ett nytt finansieringsinstrument för export för SMF-företag

Vårt påverkansarbete framskrider då SMF-företagen nu får ett nytt finansieringsinstrument för export. Finnvera kan i fortsättningen bevilja exportkredit åt utländska köpare även i små exportaffärer.

Exportkrediten för små affärer till utländska köpare som Företagarna presenterat genom åren förbättrar mindre företags exportmöjligheter och säkerställer att vår exportfinansiering är konkurrenskraftig i förhållande till våra främsta konkurrentländer.

Vi krävde rätt för företag till bankkonto och grundläggande banktjänster

Verksamheten för många nystartande företagare faller på att företagaren inte får banktjänster, till exempel på grund av tidigare betalningsanmärkningar. Tack vare vårt förslag inledde statsrådet till slut en utredning över företagarnas problem att få banktjänster. Utredningen används då man ska besluta om småföretagens rätt att få tillgång till de banktjänster som är nödvändiga för att driva företag.

Företagens indrivningskostnader sänktes enligt våra önskemål

I enlighet med våra mål fastställdes i lag ett maximibelopp i euro för indrivning av företagsfordringar. Ändringen är betydande eftersom indrivningskostnaderna enligt vår utredning i värsta fall har uppgått till hundratals euro för ett indrivningsbrev. Rimliga kostnader är även till fördel för företagare som är borgenärer eftersom gäldenären snabbare klarar av att betala av skulden då indrivningskostnaderna är rimligare än tidigare.

Trattaindrivningen rationaliserades enligt våra krav

Trattaindrivning är en tuff indrivningsmetod för företag och företagare eftersom den orsakar betalningsanmärkning. Trattaindrivningen blev rimligare enligt våra mål. Gäldenären fick enligt lag längre tid att reagera på indrivningen innan trattaindrivningen blev möjlig att använda. Även kostnaderna som trattan orsakat blev rimligare.

Registreringstiden för betalningsanmärkningar förkortas

Vi vill garantera företagare som drivits i konkurs en ny start och möjlighet att sysselsätta sig själv som företagare även i fortsättningen. Betalningsanmärkningarna hindrar eller åtminstone försvårar grundandet av en ny företagsverksamhet. I fortsättningen raderas betalningsanmärkningen från registret en månad efter att den relaterade skulden är betald. Tidigare har anmärkningen kunnat synas i företagarens och företagets kredituppgifter i upp till flera år, trots att den är betald.

Vi krävde ett lagförslag för begränsning av långa betalningstider

Justitieministeriet utarbetade, i enlighet med våra mål, ett lagförslag där långa betalningstider mellan företag ska stävjas och en myndighet för övervakning av ärendet ska inrättas. Förslaget är bra och klart att lämnas till riksdagen för behandling. Företagarna i Finlands mål är att lagändringen ska träda i kraft under nästa regeringsperiod.

Bakgrunden till lagförslaget är att en betalningstid på över 30 dagar inte får användas mellan företag om inte parterna uttryckligen avtalat om detta. Vanligtvis kräver större företag lång betalningstid från mindre avtalsparter, utan det avtal som krävs enligt lag. Enligt vår utredning har lagen inte iakttagits i över 50 procent av fallen där betalningstiden är längre än 30 dagar. En fjärdedel av konkurserna beror på att företaget inte får sina fordringar i tid från sina egna avtalsparter.

Vi arbetade för att näringsidkare lättare ska få skuldsanering utan att affärsverksamheten upphör

En enskild näringsidkare med betalningssvårigheter har kunnat ansöka om skuldsanering utan att företagsverksamheten upphör. I praktiken har kriterierna dock varit så stränga att den här nya möjligheten inte använts just alls.

Enligt våra mål kommer i fortsättningen så gott som alla näringsidkare ha möjlighet att få skuldsanering för näringsidkare. Det blir möjligt eftersom hindren som avser företagsverksamhetens storlek och sysselsättningen av även ett fåtal personer slopas från lagen.

Vi säkerställde snabbare skuldsanering för företag som drivits i konkurs

Utgående från vårt förslag ändrades skuldsaneringslagen så att en tidigare företagare inte längre behöver vänta under en karenstid på 18 månader för att få skuldsanering. Även andra kriterier för skuldsanering har underlättats. Möjligheten till skuldsanering efter en konkurs har också blivit snabbare. I fortsättningen pågår en skuldsanering huvudsakligen i tre år.

Skuldsanering för företagare ska äntligen underlättas

Företagssanering är ett sätt att fortsätta en livskraftig företagsverksamhet trots betalningssvårigheter. I praktiken är det dock ett så dyrt förfarande för företag att det i själva verket inte varit en möjlighet för mindre företag. Som vi krävde ändras nu saneringslagen så att förfarandet i fortsättningen möjliggör ett snabbare och förmånligare förfarande för företag än för närvarande.

Vi hjälpte bedrägerioffer

Våra utredningar visar att närmare hälften av SMF-företagen har råkat ut för bedrägerier eller bedrägeriförsök. Bedrägerier riktade mot företag sker vanligtvis per telefon eller via nätet. Vi hjälper företagare som råkat ut för bedrägerier genom att ge råd hur de ska agera då det hänt. Samtidigt informerar vi om bedrägerier och ger anvisningar om hur företagare kan undvika dem.

Företagskapningar hanteras genom lagändringar och myndighetstillsyn

De senaste åren har brottslingarna kunnat kapa företag genom att använda handelsregistret. Handelsregisterlagen kommer att ändras enligt våra mål för att kunna hindra kapningar. Även registermyndigheten har effektiviserat övervakningen av anmälningarna.

Statsrådet har satsat på bättre företagslagstiftning

Företagarnas och företagens rättsskydd förbättras genom att sänka rättegångskostnadsrisken. Justitieministeriet utreder utgående från Företagarnas mål möjligheten att reglera ett separat så kallat småmålsförfarande.

Syftet är att begränsa skyldigheterna och kostnaderna för SMF-företag till följd av lagstiftningen. Arbets- och näringsministeriet har utarbetat ett test för SMF-företag som, precis enligt Företagarnas mål, hjälper lagberedarna att skriva lagstiftning som är rimligare för mindre företag.

För att stöda lagberedningen har ANM också utarbetat ett verktyg vars syfte är att minska bördan och kostnaderna för företag till följd av lagstiftningen.

Vi avfärdade förslaget till plan- och bygglagen som fördröjer investeringar

Regeringens mål är att förnya markanvändnings- och bygglagen. Propositionsutkastet om planläggningen skulle ytterligare ha fördröjt investeringar i Finland och varit negativt för företagsamheten. Därför ansåg vi det viktigt att lagförslaget inte framskrider under den här regeringsperioden. Under nästa regeringsperiod ska planläggningen och tillståndsförfarandet bli smidigare och man ska fundera hur ändringssökandet kan utvecklas för att stöda investeringar.

Vi underlättar småföretagarnas deltagande i avfallshanteringsupphandlingar

Vi var med då miljöministeriet utarbetade en guide vars syfte är att främja småföretagarnas möjligheter att delta i anbudsförfarandet för avfallshanteringen och vinna entreprenader. Guiden grundar sig på riksdagens projekt om att förbättra småföretagarnas ställning. Tillfällen kring anbudsförfaranden för avfallshantering har ordnats i olika regioner och online. I fortsättningen kommer man enligt huvudbestämmelsen att dela upp anskaffningarna och göra en kartläggning av marknaden.

Vi säkerställde en förnuftig företagsansvarslagstiftning

Vi förhindrade överlappande företagsansvarsbestämmelser inom landet och i EU. Vi arbetade för att Finland i väntan på EU:s företagsansvarsförslag inte ska inleda en överlappande beredning av den nationella företagslagstiftningen. Den nationella lagstiftningen skulle endast ha berört finländska företag och därmed äventyrat företagens jämlika konkurrensställning inom unionen.

Vi påskyndade digitaliseringen av aktiebolagens verksamhet

År 2022 gjordes ändringar i aktiebolagslagen som huvudsakligen höll lagstiftningsändringarna som gjordes under coronapandemin i kraft. Målet har varit att göra det lättare att ordna och delta i en bolagsstämma som hålls både på mötesplatsen och på distans. Dessutom möjliggör bestämmelsen i fortsättningen även så kallade hybridmöten.

Vi såg till att begränsningen av näringsverksamheten slopades

Vi säkerställde att paragraferna i lagen om smittsamma sjukdomar som kraftigt begränsade näringsverksamheten inte förlängdes efter sommaren 2021.

Vi såg till att gränsen mellan företagare och arbetstagare kvarstår oförändrad

Vi arbetade för att den etablerade tydliga uppdelningen mellan anställningsavtalsarbete och företagararbete i Finlands arbets- och socialförsäkringslagstiftning fortsätter vara i kraft och att de etablerade förutsättningarna för anställningsförhållandet enligt arbetsavtalslagen inte ändras. Det görs inga sådana ändringar i lagstiftningen som skulle leda till att personer som för närvarande arbetar som företagare i fortsättningen skulle klassificeras som anställda.

Vi såg till att lönesnokandet förhindrades

Vi påverkade starkt att ändringarna i jämställdhetslagen, som skulle lett till en så kallad obligatorisk lönetransparens och som hade gett vilken arbetstagare som helst rätten att få ta del av vilken annan arbetstagares löneuppgifter som helst, inte genomfördes.

Vi undvek överreglering i genomförandet av arbetsvillkorsdirektivet

Vi säkerställde att endast minimiändringarna som direktivet förutsatte gjordes i arbetsavtalslagen och arbetstidslagen. Risken var att det till arbetslagstiftningen skulle ha fogats en ännu striktare bestämmelse om till exempel prövotid och arbetstagarens bisyssla. Dessutom skulle bestämmelsen om varierande arbetstid ha kunnat vara striktare än i gällande lag. Den kunde även innefattat åtgärder som är svårare att genomföra för arbetsgivaren, till exempel förhandsmeddelande om kommande arbetsskift.

Vi såg till att sysselsättningstillstånd för personer som flytt från Ukraina blev smidiga

Då kriget i Ukraina inleddes togs direktivet om tillfälligt skydd snabbt i bruk. Det ger personer som flyr från Ukraina rätt att arbeta efter registrering. Personer som flyr Ukraina har även rätt att idka företagsverksamhet i Finland.

Vi påverkade så att personalfonder i fortsättningen även kan bildas i mindre företag

Kriterierna för att bilda personalfonder ska underlättas i april 2023. En fond kan framöver bildas om antalet personer i anställningsförhållande till företaget eller dess resultatenhet regelbundet är minst fem och omsättningen eller motsvarande avkastning vid bildandet av fonden är 100 000 euro. Kravet på personalantal har tidigare varit tio arbetstagare och kravet på omsättning 200 000 euro.

Vi såg till att ändringen i lagen om pension för företagare förbättrar företagarnas situation

Efter Finansinspektionens tillrättavisningar började pensionsbolagen hösten 2021 iaktta lagen om pension för företagare noggrannare än tidigare. Detta resulterade i en tröskel för att starta företagsverksamhet och hot om att pensionsbolagen obegränsat kan höja redan befintliga FöPL-arbetsinkomster. Till följd av vårt starka påverkansarbete preciseras bestämmelsen om FöPL-arbetsinkomst så att verksamhetens ekonomiska nyckeltal, särskilt för nystartade företagare, ska beaktas vid bedömningen av företagarens arbetsinsats. Dessutom är övergången till inkomstnivån som lagen kräver smidig och förutsägbar för FöPL-försäkrade företagare. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2023.

Vi krävde rättvisa i klimatåtgärderna

Vi vill att åtgärderna för utsläppsminskning ska vara så effektiva som möjligt samtidigt som de förbättrar nationalekonomin och företagens konkurrenskraft. Vi har lyft fram företagarnas röst i beredningen och genomförandet av den nationella klimatpolitiken, bland annat vid det klimatpolitiska runda bordet och i kommissionen för hållbar utveckling. Vi påverkade även genom att betona förutsägbarheten i företagens investerings- och verksamhetsmiljö som en förutsättning för genomförandet av en rättvis grön omställning i samband med lagberedningen.

Vi såg till SMF-företagens ställning i visselblåsarlagen

Vi påverkade beredningen av visselblåsarlagen så att interna rapporteringskanaler inte behövs i alla företag. Firmaföretag står, oberoende av storlek, utanför skyldigheten att inrätta en rapporteringskanal. Företag som omfattas av penningtvättslagen kan i princip utnyttja rapporteringskanalen enligt penningtvättslagen och behöver inte inrätta en separat rapporteringskanal enligt visselblåsarlagen.

Vi såg även till att rapporteringskanalen inte behöver vara teknisk: enkla lösningar räcker. Vi påverkade även att visselblåsardirektivet endast genomfördes i nödvändig utsträckning och lagen utvidgades till exempel inte till att omfatta alla lagstiftningsområden.

Skatteincitament till FoU-verksamhet, fastighetsskattereformen flyttas

Forsknings- och utvecklingsverksamheten får bestående skatteincitament

Vi påverkade att forsknings- och utvecklingsverksamheten får bestående skatteincitament för löne- och inköpskostnader. Det är särskilt viktigt för mindre företag, som sällan har egen anställd FoU-personal, att underleverantörstjänsterna omfattas av incitamentet.

Fastighetsskattereformen flyttas till nästa regeringsperiod

Vi bidrog till att lagförslaget om värderingsreformen för fastighetsbeskattningen inte antogs utgående från utkastet till lagförslag som var på remiss. Förslaget skulle inte ha uppfyllt villkoren för reformen i regeringsprogrammet. Villkor som att reformen inte får leda till oskäliga ändringar i någons fastighetsskatt. Skatten kunde ställvis ha höjts rejält och konsekvensbedömningarna av förslaget krävde också komplettering.

Regeringen bedömde även, med beaktande av den allmänna ökningen av boendekostnaderna, att det i nuläget inte är motiverat att lämna ett reformförslag som oundvikligen skulle öka den ekonomiska osäkerheten.

Förslaget om det ekonomiska arbetsgivarbegreppet överlämnades inte

Vi påverkade att lagförslaget om det ekonomiska arbetsgivarbegreppet inte överlämnades. Den föreslagna lagstiftningen hade ålagt den utländska formella arbetsgivaren, arbetstagaren själv och den finländska arbetsgivaren som betraktas som ekonomisk arbetsgivare, skyldigheter som berör arbetskraften som hyrs ut eller på annat sätt överlåts till Finland.

Förslaget om värdestegringsskatten överlämnades inte

Företagarna påverkade starkt att förslaget om värdestegringsskatten, den så kallade utflyttningsbeskattningen, inte överlämnades. Den föreslagna skatten hade strävat efter att beskatta den beräknade inkomsten som grundar sig på värdestegringen av egendom då det sker en ändring i en persons skattepliktiga ställning eller skatterättsliga hemviststat. Vi motsatte oss ibruktagandet av utflyttningsbeskattningen enligt utkastet till lagförslaget på grund av de otaliga olägenheterna och bristerna i förslaget.

Starkt EU-påverkande i Bryssel

SMF-företagen får EU-beslutsfattarnas uppmärksamhet

Vi såg till att SMF-företag lades till prioriteringslistan och arbetsprogrammet för EU:s högsta ledning år 2023. Europeiska unionens centrala lagstiftare, EU-kommissionen, har börjat bereda ett initiativpaket som stöder SMF-företag och som publiceras år 2023 (SME Relief Package).

EU ingriper i alltför långa betalningstider

Våra mål förverkligades då EU-kommissionen beslöt att påbörja en översyn av direktivet om sena betalningar. Genom att förnya bestämmelsen strävar man efter att förbättra iakttagandet av de lagstadgade betalningstiderna och tillsynen av dessa, för att SMF-företag inte ska hamna i betalningssvårigheter då deras avtalsparter inte betalar sina fakturor i tid.

EU:s regleringsbörda underlättas

Vi arbetade hårt för att bördan som EU-regleringen orsakar SMF-företag bättre ska utvärderas och att man strävar efter att underlätta den. År 2022 tog kommissionen fullt ut i bruk det nya ”1 in 1 ut”-verktyget för beredning av EU-lagstiftning. Då kommissionen föreslår en ny EU-lagstiftning strävar kommissionen efter att slopa den befintliga regleringsbördan inom samma område till vilket en ny reglering föreslås.

SMF-företagens ägarskiften uppmärksammas i EU-institutionerna

Vi arbetade för att SMF-företagens ägarskiften togs upp till diskussion i EU-institutionerna. Vi utarbetade den Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs utlåtande om ägarskiften som föreslår flera rekommendationer om hur ägarskiften kan främjas i medlemsländerna och på EU-nivå. Medvetenhet och synlighet om ägarskiftens betydelse för tryggandet av SMF-företagens kontinuitet har ökat på EU-nivå och diskussionen om fortsatta åtgärder har inletts.

Perspektivet på finländskt företagande vid EU:s beslutsbord

Vår ordförande Petri Salminen är också ordförande för SMEunited som representerar europeiska SMF-företagsorganisationer. Via hans ordförandeskap kunde vi modifiera EU:s policy om SMF-företag via högnivådialoger, paneldiskussioner och anföranden. Vi fick även lyfta fram det finländska SMF-företagandets perspektiv vid centrala EU-beslutsbord. Vi hade dessutom en stark roll under det gångna året i förnyandet av verksamheten i vår Europa-organisation, bland annat genom reformen av interna bestämmelser och strategiarbetet.

Företagarnas kompetens synliggjordes

Högskolestuderandes företagsamhetsvilja ökar

Vi stärkte betydelsen av företagsamhetsfostran på alla utbildningsstadier. Enligt nyare utredningar har även högskolestuderandes företagsamhetsvilja ökat. Vi ordnade dessutom en fortbildning för lärare för att stöda företagsamhetsundervisningen. Utbildningarna möjliggjordes av stiftelsen Yksityisyrittäjäin säätiö.

Yrkesexamen för företagare inleddes med en ny läroplan

Vi kunde påverka utbildningens innehåll redan tidigare och de första utbildningarna enligt den nya läroplanen inleddes under år 2022. I den förnyade examen beaktas bland annat ägarskiften bättre än tidigare. Våra experter har dessutom varit vid läroanstalterna och utbildat inom flera företagarområden.

Vi tryggade finansieringsmodellen för yrkesutbildningen

Regeringen höll på att ändra den nuvarande finansieringsmodellen på ett sätt som kunde ha försvagat finansieringen av kontinuerligt lärande. Tillsammans med flera andra intressentgrupper utförde vi synligt påverkansarbete för att förhindra de förhastade ändringarna. Lagförslaget framskred inte under den här regeringsperioden.

Företagarnas intressebevakning inom de nya välfärdsområdena och vitala kommunerna

Företagarna beaktas i reformen av arbetskrafts- och näringslivtjänsterna år 2025

Vi tog aktivt ställning till TE2024-reformen där arbetskraftstjänsterna överförs från staten till kommunerna från början av år 2025. Reformen får inte innebära att arbetskraftspolitiken betonas på bekostnad av näringslivspolitiken. Inte heller utvecklingsbolagen får hamna vid sidan av reformen. Det är viktigt att beakta de privata arbetskraftstjänsternas roll som en del av reformen. Vi fortsätter påverkandet så att reformen genomförs så gynnsamt som möjligt för SMF-företagen.

Vi tog en aktiv roll i utförandet av principprogrammet för företagsamhet

Statsråden publicerade våren 2022 ett principprogram för företagsamhet. Vi var med och påverkade programmets innehåll och betonade redan i programmets beredningsskede att den hårdnande internationella konkurrensen förutsätter ökad smidighet av företagen och att lagstiftningen möjliggör detta. Vårt budskap till programmet var att till exempel möjligheterna med arbetsplatsavtal ska ökas, företagares nystart ska tryggas, bestämmelser som rör företag ska bli smidigare och administrationen ska bli ännu mer kundorienterad. Dessutom framförde vi att staten måste satsa på arbetskraftsinvandring och att företag ska uppmuntras att utveckla kompetensen.

Vi bad Konkurrens- och konsumentverket undersöka fiffel med inhouse-bolag

Tillsammans med Finlands näringsliv, Centralhandelskammaren och Familjeföretagarnas förbund sände vi en begäran om utredning till KKV i november 2022. Vi vill veta om aktörerna inom den offentliga sektorn bryter mot upphandlingslagen då de köper tjänster, utan konkurrensutsättning, från inhouse-bolag som de äger. Till följd av åtgärdsbegäran beslutade KKV att inleda en utredning om verksamhetens laglighet. Vi följer situationen aktivt.

Vi var med och inrättade riksdagsledamöternas grupp för entreprenörskap i riksdagen

I december 2022 inrättade vi riksdagsledamöternas grupp för entreprenörskap i riksdagen. Det skedde på initiativ av företagarföreningen och riksdagsledamöterna. I gruppen är kring 80 riksdagsledamöter med. Vi tillför sakkunskap, budskap och behov som berör entreprenörskap till gruppen.

Vi ska genomföra en tillväxt- och internationaliseringspilot tillsammans med VTT

Vi beslöt att tillsammans med Teknologiska forskningscentralen VTT stöda internationaliseringen av SMF-företag. Den första piloten i projektet ska starta i Norra Karelen där man samlar en grupp företag som strävar efter internationalisering kring ett skogsmaskinkluster.

Kommunbarometern samlade in över 10 000 svar

Våren 2022 svarade 10 000 företagare runt om i Finland på Företagarnas Kommunbarometer. Barometern har en solid ställning i kommunerna. Den används som ett redskap för näringslivspolitiken och kommunernas livskraft följs upp med hjälp av den.

Vi främjade harmoniseringen av servicesedlar för välfärdsområdena

Vi påverkade så vi fick servicesedlarnas nivåer att motsvara rätt kostnadsstruktur. I Södra Österbotten granskade till exempel välfärdsområdet sin egen situation då Företagarna lyfte fram frågan.

Vi tog aktivt ställning till reformen av upphandlingslagen

Vi formulerade ett eget förslag om hur lagen ska uppdateras. Vi informerade alla riksdagsgrupper och till exempel Samlingspartiet tog med flera bidrag i sitt eget programarbete.

Vi påverkade så att även SMF-företag kan producera social- och hälsovårdstjänster

Vi har kraftfullt påverkat att även SMF-företag ska ha möjlighet att producera social- och hälsovårdstjänster inom välfärdsområdena. Vi har främjat ärendet på riksnivå, i påverkandet av välfärdsområdena och även i diskussionen om sänkningen av Fpa-ersättningar.

Vi arbetade för en ökning av servicesedlar för att förkorta köerna

År 2021 offentliggjorde vi utredningen om servicesedlar. År 2022 förde vi budskapet om servicesedlarna vidare till regeringen i olika begäran om utlåtande. Vi har dessutom påverkat en ökad användning av servicesedlar i välfärdsområdenas strategier.

Vi påskyndade konsekvensbedömningen för företag i kommunerna

Vi publicerade en handbok om bedömning av konsekvenser för företag i januari 2022. Boken utarbetades i samarbete med regionföreningarna och kommunerna. Efter publiceringen av handboken har bedömningen av konsekvenserna för företag ökat i många kommuner.

Vi erbjöd upphandlingsrådgivning för företag

Vi fortsatte vår upphandlingsrådgivning även år 2022. Med hjälp av upphandlingsrådgivningen vägledde vi upphandlingsenheter att genomföra upphandlingar så att även SMF-företag kan delta i dem. Dessutom delade vi ut information åt SMF-företag om offentliga upphandlingar och uppmuntrade dem att delta i anbudsbegäran.

Vi erbjuder värdefulla medlemsförmåner för våra medlemmar

Vi erbjuder värdefulla medlemsförmåner som vi ständigt utvecklar till våra medlemsföretag. År 2022 ingick vi nya medlemsförmånssamarbeten med till exempel Mobile Pay, Lumme Energia och Oma Säästöpankki. Den populäraste av Företagarnas medlemsförmåner är medlemsföretagens avgiftsfria juridiska rådgivning.

Tidigare hjälp vid ekonomiska svårigheter

Företagarnas tjänst Ekonomihjälpen omfattar numera hela landet. Den hjälper företagare att i ett så tidigt skede som möjligt klara sig ur sina ekonomiska svårigheter. Tusentals företag får via tjänsten hjälp varje år. Vi har varit med i projektet i samarbete med arbets- och näringsministeriet och NTM-centralen.

Vår kommunikation hjälper företagare att hålla sig uppdaterade

Företagarnas nyhetsbrev skickas ut till medlemmarnas e-post en gång i veckan på finska och åtta gångeer i året på svenska. Nyhetsbrevet informerar medlemsföretagen om aktuella lagändringar och nyheter och ger tips på hur företagaren kan effektivisera affärsverksamheten.

Som medlemsföretagare håller du dig även uppdaterad om andra betydande reformer för företagsverksamheten genom att följa Företagarnas övriga kommunikation: Yrittäjät.fi:s nyheter, Företagarens podcast, medlemstidningen Företagaren, den svenskspråkiga tidningen Företagare i Finland och våra sociala medier. Dessutom görs en fantastisk Yrittäjä Plus-tidning för företagare. Klicka på länken för att teckna din prenumeration: Prenumerera på tidningen Yrittäjä Plus här >>

I tjänsten Mentorisi.fi finns redan över hundra mentorer

I tjänsten mentorisi.fi, som Företagarnas medlemmar har tillgång till, finns redan runt 170 mentorer. Mentorernas frukostkaffe har fyra gånger om året samlat ihop en stor skara mentorer för att lyssna och dela tankar om aktuella teman. Hitta en mentor eller bli själv mentor >>

Vi lyfte fram ägarskiften och erbjöd praktiskt stöd

Vi genomförde för första gången en ägarskiftesvecka som erbjöd evenemang och information till köpare, säljare, efterträdare och sakkunniga runt om i Finland. Under veckan erbjöds evenemang på tio olika orter och evenemangen besöktes av över tusen deltagare.

Dessutom var vi med i projektet för landsbygdsföretagens ägarskiftestjänster. Tack vare enkäterna i projektet har lägesbilden regionvis blivit tydligare och samarbetet mellan regionerna har ökat. En ägarskiftesbarometer för landsbygdens företag har också genomförts i projektet.

Nylands ägarskiftesprojekt har till exempel nått tusentals företagare med sin kommunikation och i webbinarier utbildat flera hundra företagare som planerar sälja eller köpa ett företag. I utbildningarna har olika teman relaterade till företagsaffärer behandlats. Projektet har även ordnat två evenemang för företagsaffärer där företags säljare och köpare fått träffa varandra och sakkunniga inom branschen.

Vi erbjöd information genom undersökningar

Vi gör årligen flera enkätundersökningar. I enkäterna år 2022 betonades effekterna av coronakrisen och Rysslands anfallskrig. Båda följdes regelbundet upp genom Företagargallupen. Den traditionella SMF-företagsbarometern kartlade också krisernas effekter.

Dessutom samarbetade vi forskningsinriktat om behovet av ytterligare bestämmelser för att bekämpa skuldproblem på marknaden och praxisen relaterad till finansieringen av småföretag.

Som stöd för intressebevakningen lät vi göra en omfattande enkät om företagarnas syn på pensionsförsäkringar och pensionssystemet. Resultatet av den här enkäten visade tydligt att vårt påverkansarbete och riktlinjerna för reformen av systemet gick i rätt riktning.

År 2022 genomfördes kommunbarometern där de bästa kommunerna i olika storlekskategorier utsågs. Vi genomförde enkäten till Egenföretagarenkäten som görs vart tredje år.

Vi betonade utvecklingen av företagarens kompetens

Vi vill utveckla företagarnas kompetens och år 2022 betonade vi företagsansvar och dess betydelse för SMF-företagare.

De riksomfattande företagardagarna, Företagarakademin och flera expertwebbinarier och seminarier fungerade som viktiga redskap för att utveckla kompetensen.

Vi utbildade digitalt och främjade kunskapen om företagsansvar

Företagarakademin nådde närmare 3 000 företagare under året. Akademins verksamhet bygger på modeller för digital- och närundervisning. Huvudteman var företagsansvar och digital marknadsföring.

Vi samlade 8 000 företagare för att nätverka

De riksomfattande företagardagarna lockade 1 600 företagare och personer intresserade av företagande till Tammerfors. Evenemanget prisades för sitt utmärkta seminarieprogram och för möjligheten att nätverka med företagarkollegor.

Pristagarnas inbjudan från Republikens President till Presidentslottets självständighetsmottagning visar också att de riksomfattande företagspriserna uppskattas.

Ett av Finlands största påverkansmöten för kommunal-, regional- och näringslivspolitiken hölls i Vasa i maj. I evenemanget deltog kring 1 000 personer runt om i Finland. År 2022 var temat tillväxt och livskraft. Under seminariet publicerades även de viktigaste resultaten från Kommunbarometern.

På företagarkryssningen träffades kring 200 deltagare från olika delar av Finland. Kryssningen gjorde det möjligt för deltagarna att nätverka och bekanta sig med kollegor på ett nytt sätt då evenemanget Vaikuttajafoorumi ordnades samtidigt. Kryssningsprogrammet fokuserade på företagarens välbefinnande.

Dessutom är Koulutusjohdon foorumi (Utbildningsledningens forum) i april en betydelsefull och uppskattad mötesarena för företagare och utbildningsvärlden. I år deltog 160 yrkespersoner från utbildningsbranschen i evenemanget. Under forumet granskades företagsansvar och cirkulär ekonomi.

Totalt träffades cirka 8 000 företagare och samhälleliga påverkare i kompetensutvecklingsmiljön som Företagarna i Finland erbjöd.

Under 2023 fortsätter vi vårt starka påverkansarbete!