Den nya arbetstidslagen trädde i kraft vid årsskiftet – vilka förändringar medför detta?

Den nya arbetstidslagen trädde i kraft den 1.1.2020. Målsättningen med lagen är att uppdatera arbetstidslagen så att den motsvarar förändringarna som skett inom företagsvärlden och det sätt man där arbetar på.

Lagen stadgar bland annat om den nya arbetstidsmodellen som gäller utökad flextid, ibruktagande av den lagstadgade arbetstidsbanken och förändringarna i systemet med flextider. Med förändringarna strävar man efter att säkerställa flexibla arbetstidsarrangemang för arbetsgivarföretagens olika behov. Man vill också underlätta samordningen av arbetstagarnas arbete och privatliv.

Huvudprinciperna i reformen följer samma regleringssätt som i den gällande arbetstidslagen. Den nya lagen möjliggör mer flexibla och rörliga arbetstider, även i arbetstidsbanken. Förbud om lokala avtal står fortfarande kvar i lagen för oorganiserade företag, dvs. företag som inte tillhör något arbetsgivarförbund

Otillräckliga förändringar

– Den nya lagen innehåller många steg i rätt riktning. Som helhet medför reformen dock inga sådana förändringar i arbetstidsregleringen som på ett tillräckligt sätt skulle beakta förändringarna gällande företagsverksamheten, arbetssätten och behoven gällande det framtida arbetet, konstaterar Företagarna i Finlands sakkunnige, juristen Atte Rytkönen.

Enligt Företagarna i Finland motsvarar de nu godkända ändringarna inte på ett tillräckligt sätt reformens ursprungliga målsättningar om att förenkla regleringen och minska företagens kostnader.

Flextid och arbetstidsbank

Bestämmelserna om ordinarie arbetstid i den nya lagen möjliggör avtal om mer flexibla arbetstider mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Framöver får man avtala om flextider i större utsträckning än nu.

I fortsättningen kommer alla arbetsplatser ha möjlighet att införa en arbetstidsbank, oberoende av om det finns bestämmelser om arbetstidsbank i kollektivavtalet, som är bindande för arbetsgivaren. Med arbetstidsbank avses ett system som samordnar arbetstid och ledig tid. I arbetstidsbanken kan arbetstid, intjänad ledighet och penningförmåner som omvandlats till ledighet sparas och kombineras.

– Det som är bra med reformen är den ökade användningsmöjligheten med flexibla arbetstidsarrangemang, säger Atte Rytkönen.

En annan bra sak är även den nya flexarbetstidsmodellen och att företag som inte tillämpar något kollektivavtal i större utsträckning kan använda sig av arrangemang för genomsnittlig arbetstid.

– I den nuvarande lagstiftningen har det varit oklart om oorganiserade företag har rätt att tillämpa arbetstidsbanken enligt allmänt bindande kollektivavtal. Regleringen av ibruktagandet av arbetstidsbanken på lagnivå tydliggör detta och är definitivt en ändamålsenlig reform.

Organiserade arbetsgivare och arbetstagare i ojämlik ställning

Den nya arbetstidslagen innehåller inte förändringar gällande de allmänna principerna för lokala avtal. En arbetsgivare får inte heller i fortsättningen ingå lokala avtal, förutom för arrangemang av ordinarie arbetstid. Förbud om lokala avtal står alltså fortfarande kvar i lagen för så kallade oorganiserade företag.

– Man har tydligt uppgett i regeringsprogrammet att arbetsgivare som följer allmänt bindande kollektivavtal ska vara jämställda med organiserade arbetsgivare även vid sidan av lokala avtal då det gäller arrangemang av ordinarie arbetstid, säger sakkunnige Atte Rytkönen.

– Det är en stor besvikelse att reformen inte innehåller dylika förändringar, att både oorganiserade arbetsgivare och arbetstagare även i fortsättningen är i en ojämlik ställning gällande lokala avtal, säger Rytkönen.

I samband med godkännandet av lagen godkände riksdagen även uttalandet där riksdagen förutsätter att arbetstagarnas representationssystem och representanternas befogenheter skulle klargöras på ett sätt som säkerställer arbetstagarnas rättigheter och möjligheter att påverka på den egna arbetsplatsen.

– Det är av yttersta vikt att den kommande regeringen snabbt inleder arbetet såsom riksdagen förutsätter, säger Atte Rytkönen.

För närvarande är arbetstagarnas representationssystem rörigt och regleringen borde klargöras så att alla arbetstagare, oberoende av organisering, kan vara med och påverka i frågor som avtalas på arbetsplatsen.

toimitus(at)yrittajat.fi