En vecka fylld av politiska strejker – Företagarna i Finland är besviken över fackföreningsrörelsens agerande

I onsdags inleddes tre dagar av politiska strejker i protest mot regeringens arbetsmarknadsreformer. Fackförbunden inom FFC och tjänstemannaorganisationen STTK deltar. Uppskattningsvis 300 000 arbetstagare, främst från FFC-förbunden, förväntas delta. Finlands näringsliv EK har uppskattat priset för strejkerna till cirka 360 miljoner euro.

Strejkerna är resultatet av månader av konflikter. Hittills är det den största aktion som arbetstagarna organiserat mot regeringen. Situationen är allvarlig och det värsta är att det inte ser ut att finnas någon utväg.

Företagarna i Finland, som bevakar de små och medelstora företagens intressen, är besviken över att fackföreningsrörelsen med hjälp av politiska strejker motsätter sig reformer som syftar till att göra det lättare att anställa och få in fler människor i arbetslivet.

– Reformerna ligger i de finländska arbetstagarnas intresse, eftersom de gör det lättare för företagen att anställa och stärker företagens förmåga att konkurrera framgångsrikt. När ett företag lyckas genererar det jobb och bättre löneutveckling, säger Petri Salminen, ordförande för Företagarna i Finland.

Salminen lyfter fram att reformerna som beretts i Finland är måttliga med internationella mått mätt. Liknande reformer har genomförts i Finlands konkurrentländer redan för årtionden sedan. – På andra håll har man gjort betydligt djärvare reformer – också med stöd av fackföreningsrörelsen – som har höjt sysselsättningsnivån och stärkt konkurrenskraften. Om de finländska företagen inte klarar sig i världen, klarar sig inte Finland. Då har vi inte råd att upprätthålla den välfärdsmodell vi har i dag, slår Salminen fast

Ingen skyldighet att delta i strejkerna

Företagarna i Finland påpekar också att ingen är skyldig att delta i arbetsplatsutflykter, strejker eller andra fackliga aktiviteter.

– Finland har strejkrätt, men inte strejkskyldighet. Om arbetstagarna vill komma till jobbet kan de arbeta som vanligt, även om facket har utlyst en arbetsnedläggelse eller strejk, säger Mikael Pentikäinen, vd för Företagarna i Finland.

Om en fackligt ansluten arbetstagare inte respekterar en strejk som utlysts av facket kan detta endast få föreningsrättsliga konsekvenser, som till exempel uteslutning ur facket. För en icke fackligt organiserad arbetstagare kan facket inte vidta några sanktioner. Ingen tvingas heller att tillhöra en fackförening.

– Arbetsgivaren kan också fråga om arbetstagaren kommer till arbetet, eftersom detta kan påverka verksamheten och förmågan att hålla igång produktionen. Arbetsgivaren måste också veta orsaken till frånvaron, konstaterar i sin tur Janne Makkula, direktör för Företagarna i Finland.

Inga konkreta förslag från fackföreningarna

Enligt Pentikäinen har fackföreningsrörelsen inte lagt fram några konkreta åtgärder för att förbättra sysselsättningen.

– På sistone har jag så gott som varje dag hört från fackföreningarna att vi borde komma till förhandlingsbordet för att förkasta reformerna. Jag har inte hört ett enda konkret förslag för att förbättra sysselsättningen, säger Pentikäinen.

Enligt honom har fackföreningarna också försökt skapa en mer dramatisk bild av regeringens arbetsmarknadsreformer än vad de faktiskt är. Pentikäinen tillbakavisar också påståenden om att regeringsprogrammet skulle ha skrivits på näringslivsorganisationernas kontor.

– Ett absurt påstående. Regeringsprogrammet är resultatet av flera veckors förhandlingar med olika parter, konstaterar Pentikäinen.

Enligt en färsk undersökning ser arbetsgivarföretagarna idag fackföreningsrörelsen som det största hindret för kommande investeringar. Enligt Pentikäinen leder fackföreningarnas agerande till uteblivna investeringar och en förflyttning av verksamheten till andra länder.

– Det är obegripligt att strejker nu äger rum för att motsätta sig en demokratiskt röstad och vald linje. Detta är ett förakt för demokrati och folkstyre. Vi har en regering som har stöd av en majoritet i riksdagen, säger Pentikäinen.

En reform av arbetsmarknaden gynnar arbetstagarna

Den nuvarande regeringen, och nästa, står inför svåra tider. Svåra beslut kommer att behöva fattas. Regeringens reformer har ett starkt stöd från näringslivet och nästa regering förväntas fortsätta arbetet.

– De offentliga finanserna är i dåligt skick. För att få dem på rätt köl igen måste sysselsättningsgraden förbättras. Fler finländare måste sättas i arbete, och detta är absolut nödvändigt för att stärka de offentliga finanserna, säger Pentikäinen.

De reformer som förberetts ligger i den finländska arbetstagarens intresse, stärker företagens sysselsättningsförmåga och förbättrar konkurrenskraften.

– Regeringsprogrammet stärker företagens överlevnad på kort och lång sikt. En fungerande och modern arbetsmarknad är nyckeln till en starkare ekonomi. Detta bör också erkännas och bekräftas av fackföreningsrörelsen, konstaterar Pentikäinen.