Närmare 10 000 företagare svarade – kommunerna får beröm för företagstjänsterna, kritik för offentlig upphandling

Kommunerna klarar sig bäst i skötseln av företagstjänster och sämst i fråga om upphandlingspolitiken. Det visar Företagarnas Kommunbarometer, som Företagarna i Finland låtit genomföra.

I samband med kommunbarometern, som publicerades på tisdagen, belönades också de bästa kommunerna i olika storleksklasser. Den här gången var vinnarna Vieremä, Lundo och Seinäjoki.

Taloustutkimus frågade företagarna om hur de ser på hemkommunens verksamhet. Förfrågningen gjordes 1.2–8.4 och den besvarades av 9 627 företagare från olika delar av landet. Företagarnas kommunbarometer publiceras vartannat år.

Ett företagsinriktat kommunalt beslutsfattande är den absolut viktigaste delen av näringslivspolitiken, tycker företagarna. Enligt Petri Salminen, ordförande för Företagarna i Finland, ska förhållandet mellan kommunerna och företagarna fungera friktionsfritt.

Företagarnas framgång möjliggör en sund ekonomi, en rimlig beskattning och bra service för kommuninvånarna. För många företagare är kommunen en närstående partner.

– Båda behöver varandra för att kunna vara framgångsrika. Ett genuint samarbete och en förståelse för företagarnas verksamhet och behov skapar förutsättningar för bättre service och företagsinvesteringar, säger Salminen.

Enligt Salminen talas det mycket om att företagen har en viktig roll när det gäller att skapa livskraft i lokalsamhället. Det syns konkret till exempel på sommarevenemang, under julöppningar och i de lokala idrottsföreningars verksamhet. Många lokala företagare brinner för livskraften och tjänsterna i sitt lokalsamhälle.

Företagstjänsterna uppfattas som grundläggande tjänster

Enligt Tanja Matikainen, chef för kommun- och näringslivsfrågor på Företagarna i Finland, förväntar sig företagarna en positiv inställning till företag och företagstjänster. Dessa uppfattas som grundläggande tjänster.

– Enligt undersökningen har kommunerna förbättrat sin företagsservice. Den upplevs nu som den bäst fungerande delen inom näringslivspolitiken. Det här är en riktigt bra utveckling, säger Matikainen. 

Samtidigt har de kommunala beslutsfattarnas attityder till näringslivspolitikens roll i kommunen och näringslivsorienteringen i det kommunala beslutsfattandet försämrats betydligt.

– Upphandling uppfattas nu som den minst framgångsrika delen av näringslivspolitiken. Med andra ord stämmer företagarnas förväntningar och förverkligandet av upphandlingarna inte överens, fortsätter Matikainen.

Tjänster för nystartade företagare är viktigast

Företagarna anser att kommunerna är bäst på att tillhandahålla företagstjänster, utbildning, kompetens och infrastruktur (till exempel vägar, vattenledningar och telekommunikationsnät). År 2022 rankades infrastrukturen som nummer ett, företagstjänsterna som nummer två och den näringslivspolitiska rollen i kommunen som nummer tre. 

När det gäller företagstjänster fick företagarna en mer detaljerad fråga om vilka tjänster de anser vara viktigast. Det är tjänster för nya företagare, finansiell rådgivning, investeringsrådgivning och nätverkande. Däremot verkar företagarna inte ha något större behov av internationaliserings- och mentorskapstjänster från kommunerna.

Tjänsterna för nya företagare ansågs vara de viktigaste också för två år sedan.

– Erfarna företagare förstår hur viktiga tjänsterna för en ny företagare är. Finansierings- och investeringsrådgivning utgör företagsrådgivningens hårdaste kärna för företag och hör till företagarnas grundläggande tjänster. Det är glädjande att kommunerna har insett vikten av företagstjänster, säger Harri Jaskari, näringspolitisk direktör på Företagarna i Finland.

Vitsordet för kommunernas sätt att hantera offentliga upphandlingar väcker oro

Smidiga tillståndstjänster kom på fjärde plats på årets lista. År 2022 var de tvåa.

– Den långsamma planläggningen utgör ett betydande hinder för företagens och hela stadsregioners tillväxt, i synnerhet i stora städer. Nu måste man snabbt utvidga partnerskapsplanläggning, där den offentliga sektorn koncentrerar sig på planläggningsprojektens ledning och snabba tillståndsbehandlingar. Den privata sektorn kan hjälpa med utarbetandet av de egentliga planerna, fortsätter Jaskari.

Han är bekymrad över företagens dåliga vitsord för kommunernas sätt att hantera offentliga upphandlingar. 

– Beror det på att kommunerna och välfärdsområdena i allt större utsträckning har upphandlat tjänster utan att be om anbud från sina egna företag? I så fall har kommunerna inte förstått sin roll som plattform för företagande, konstaterar Jaskari.

Särskilt kritiskt måste kommunerna, enligt Jaskari, gå igenom den egna bolagsverksamheten, som i värsta fall kan minska skatteintäkter och hindra utveckling och tillväxt hos företag som är verksamma inom kommunen.

Tre kommuner belönades

I kommunbarometern framkommer också vilka kommuner som är de bästa för företagarna.

Nummer ett bland stora kommuner med över 50 000 invånare är Seinäjoki i Södra Österbotten. På andra plats kom Vasa och på tredje plats Kotka.

Bland medelstora (10 000–50 000) kommuner var Lundo i Egentliga Finland nummer ett. På andra plats kom Nivala och på tredje Ylöjärvi.

Ettan bland de minsta kommunerna, det vill säga med färre än 10 000 invånare, är Vieremä i Norra Savolax. På andra plats kom Alajärvi och på tredje Muhos.

Läs mera om kommunernas resultat

De regionala och kommunspecifika resultaten av svaren från nästan 10 000 företagare offentliggjordes den 14 maj på ett seminarium om kommunledning i Åbo. Du hittar de regionala och kommunala resultaten på yrittajat.fi/kuntabarometri. Företagarna i Finlands regionala organisationer kommer också att publicera resultaten mer detaljerat i sina egna pressmeddelanden och på presskonferenser.