Nya tankar, nya handlingar? Rösta på en företagare!

Kommuner och regioner behöver nu beslutsfattare som ser möjligheter där det finns utmaningar. Företagare vågar tänka annorlunda. De är vana vid att skapa tillväxt och utveckla tjänster oavsett omständigheterna. Företagare ser förändring som en möjlighet, ett problem som en lösning.

Varför vi behöver oliktänkande beslutsfattare i vårens val?

En nytänkande företagare ser potentialen i en kommun och ett välfärdsområde och förvandlar den till gemensam framgång.

En nytänkande företagare gör mer med mindre medel. Hen vet hur man uppnår bättre resultat med begränsade resurser.

En nytänkande företagare stannar inte vid hinder, utan letar efter nya sätt att uppnå sina mål. Där det finns en vilja finns en väg.

En nytänkande företagare tar ansvar för sina beslut. Ansvar för anställda, kunder och samhället är vardagsmat för en företagare.

Håller vi på att ompröva Finland? Rösta på en företagare i kommunal- och välfärdsområdesvalet !

Företagarna i Finlands tjugo tyngdpunkter i kommunalvalet

Hela byn fostrar till företagande och entreprenörskap

1. Kommunen lär ut och övar arbetslivsfärdigheter i skolorna och erbjuder företagarutbildning redan inom småbarnspedagogiken.

2. Företagarklubbar inrättas i skolorna och en företagarmentor väljs för varje skola.

3. Lärarnas entreprenörskaps- och arbetslivskunskaper utvecklas genom ett närmare samarbete mellan utbildningsinstitutionerna och företagen.

4. Kommunen utvecklar möjligheten att studera lokala examensdelar relaterade till företagande inom yrkesexamina som lärlingsutbildning.

Arbetsplatser och möjligheter belägna på trivsamma och livskraftiga orter attraherar kompetenta personer

5. Kommunen bedömer förutsättningarna för distansarbete och säkerställer goda transport- och kommunikationsförbindelser.

6. Kommunen skapar en tilltalande boendemiljö och attraktiva fritidstjänster.

7. Kommunen erbjuder ett mångsidigt utbud av bostadsområden och säkerställer en tillräcklig bostadsutveckling och bostadsproduktion i tillväxtområden genom att undvika en alltför detaljerad reglering.

8. Kommunen främjar trivseln och säkerheten i kommun- och stadskärnor i samarbete med lokala företagare.

9. Kommunen identifierar kultur och idrott som en del av kommunens tillväxtstrategi.

10. Kommunen ser arbetskraftsinvandring och invandrarföretagande som en möjlighet för framtiden. Kommunen jobbar för god integration i lokalsamhället.

11. Kommunen ökar transparensen i sitt beslutsfattande och medborgarnas förtroende genom att ta i bruk digitala påverkningsverktyg.

Företagsvänligheten är närvarande i kommunens alla beslut

12. Alla i kommunens organisation förbinder sig att bedöma företagskonsekvenser i sitt beslutsfattande.

13. Kommunen minimerar antalet tillstånd som krävs för byggande, stärker företagens verksamhetsmöjligheter genom flexibla, smidiga och kundorienterade planlösningar och effektiverar tillstånds- och planeringsprocesserna.

14. Kommunen säkerställer ett konkurrenskraftigt utbud av tomter och smidiga ändringar av tomternas användningsändamål. Kommunen avvecklar regleringar som påverkar små och medelstora byggföretags kostnader och verksamhetsförutsättningar i planbestämmelser, tomtöverlåtelsevillkor och markanvändningsavtal.

Företagstjänster är kommunal basservice

15. Kommunen erbjuder företagstjänster för företagandets olika skeden: start, tillväxt, internationalisering, ägarskiften och kriser. Företagen föredrar företagstjänster i bolagsform.

16. De nya sysselsättningstjänsterna integreras i livskraftstjänsterna och även privata arbetskraftstjänsteleverantörer ges möjlighet att delta i tjänsteutbudet.

Rättvis och öppen konkurrens ökar kommunens skatteintäkter

17. Kommunen säkerställer att offentliga upphandlingsprocesser stöder lokalt entreprenörskap. Kommunen bör också överväga om gemensamma upphandlingar skapar livskraft.

18. Kommunen ska ha öppna data över inköpsfakturor för att öka transparensen och visa hur skattemedel används.

19. Kommunen ordnar marknadsdialoger och delar upphandlingarna i delkontrakt så att även mikroföretag, små och medelstora företag kan delta.

20. En företagsvänlig kommun samarbetar aktivt med lokala företagare och producerar endast nödvändiga tjänster själv. Kommunen avvecklar anknutna enheter inom sektorer där det finns fungerande privata tjänster att tillgå. Anknutna enheter är bolag som ägs av kommuner och välfärdsområden och som kan tillhandahålla tjänster till ägarna utan konkurrensutsättning.

Företagarna i Finlands tio tyngdpunkter i välfärdsområdesvalet

Ekonomi

1. Välfärdsområdet ansvarar för en hållbar offentlig ekonomi och en effektiv användning av skattemedel.

2. Välfärdsområdena utreder kostnaderna för sin egen serviceproduktion enligt Finansministeriets utvecklingsprojekt för enhetskostnader.

3. Välfärdsområdet ansvarar i första hand för produktion av tjänster – tjänsterna framställs av de som producerar dem på det mest kvalitativa och kostnadseffektiva sättet.

Livskraft

4. Samarbete med företag är självklart. Bjud in företag att delta i planeringen av tjänster och serviceproduktion i de samarbetsforum som skapas i området.

5. Välfärdsområdena ska expandera innovationssamarbetet. Tillsammans med utbildnings- och forskningsorganisationer och små och medelstora företag utvecklas nya lösningar inom social- och hälsovården.

Tillgång till tjänster

6. Introducera en modell där tjänster tillhandahålls både av den offentliga sektorn och privata företag genom köpta tjänster eller servicesedlar.

7. Satsa på förebyggande tjänster. Detta minskar behovet av dyra vårdformer, ökar effektiviteten och inte minst välmåendet.

Servicesedlar

8. Inför servicesedlar och fastställ deras värde så de motsvarar kostnaderna för egen produktion. Justera dessa värden årligen.

Upphandlingar

9. Ordna marknadsdialoger och dela upphandlingarna i delkontrakt så att även mikroföretag, små och medelstora företag kan delta.

10. Upphandla tjänster på marknaden och avstå från att inrätta egna inhouse-bolag. De ska etableras endast då det inte finns likvärdiga tjänster tillgängliga på marknaden.