Regeringen vill underlätta arbetskraftsinvandringen – Företagarna utlovas stöd och tjänster för rekrytering

Regeringen planerar främja arbetskraftsinvandringen kraftigt under slutet av regeringsperioden. Arbetsminister Tuula Haatainen berättade redan om de utförda, pågående och kommande åtgärderna under informationstillfället som hölls den första fredagen i september.

I regeringsprogrammet betonas branscherna som lider av brist på arbetskraft och produktutvecklings- och innovationsbranscherna. Regeringens mål är att arbetskraftsinvandringen ska stöda och utveckla livskraften. Regeringen vill också  skapa en plan för att säkerställa att Finland klarar sig i den globala konkurrensen om de internationella experterna, både nu och på längre sikt.

– Finland går in i detta långt efter jämförelseländerna. Det beror på den politiska inställningen och atmosfären. Finland klarar sig inte om vi inte går med nu, säger Haatainen.

Enligt SMF-barometerns resultat är tillgängligheten till kompetent arbetskraft de finländska företagens näst största hinder för utveckling och tillväxt av företagsverksamheten.

Haatainen konstaterar att Finland har en omfattande brist på arbetskraft och att Finland åldras.

– Det har talats länge om det här och nu är det verklighet, säger Haatainen.

Stöd åt företagen i rekryteringen

En lösning på problemet är åtgärdsprogrammet ”Talent boost”, som kan sammanfattas i fyra huvudpunkter: 1) utveckling av utländsk lagstiftning och tillståndsförfaranden, 2) attrahera och rekrytera experter till Finland, 3) etablera internationella experter för att bygga upp Finlands tillväxt och 4) förhindra exploatering av utländsk arbetskraft.

En åtgärd för att öka arbetskraftsinvandringen är att stöda företagen i rekryteringen.

– I halvtidsöverläggningen fastställdes en kvantitativ tillväxt på åtminstone ett fördubblat antal arbetstagare, dvs. över 50 000 arbetstagare, fram till år 2030. Regeringen kan dock inte göra detta ensam utan det behövs enskilda företag som är villiga att rekrytera internationella experter, säger Haatainen.

Företagen utlovas tjänste- och stödformer för rekryteringen.

– SMF-företagens hr-resurser kan vara väldigt små. Stödet skulle uppmuntra till att öppna dörren för internationella experter och för invandrare i Finland, säger Haatainen.

Lättare byråkrati

Utöver företagstjänster och företagarstödet har även en smidigare byråkrati stor betydelse. Detta kräver teknisk utveckling, digitalisering och automatisering.

Regeringens mål är att påskynda beviljandet av uppehållstillstånd så att behandlingstiden är en månad. Specialgrupper, såsom specialsakkunniga, tillväxtföretagare och deras familjemedlemmar ska få uppehållstillstånd på två veckor. Det är utrikesministeriet som utvecklar det här D-visumet. Målet är att utvidga snabbfilen till att även omfatta studerande och forskare.

– För närvarande måste en person personligen gå och identifiera sig innan processen kan inledas. I fortsättningen inleds behandlingen av ansökan genast då ansökan har betalats på nätet. Personen som beviljats uppehållstillstånd kan även komma till landet innan kortet erhålls. Här utelämnas skedet där kortet skickas till utlandet, vilket tar tid. Processen framskrider smidigare och vi sparar uppskattningsvis in två veckor, säger Haatainen.

D-visumet kommer till behandling i riksdagen i höst och den snabba filen är avsedd att träda i kraft till juni nästa år.

Större lagändringar är på kommande till riksdagen i maj, de träder i kraft i oktober 2022.

Hela familjen ska beaktas

Finland ska även utveckla sin dragningskraft och jobba för att få experterna att vilja stanna i Finland.

Utöver processerna behövs etableringstjänster, såsom engelskspråkiga daghem och skolor. Även makens/makans arbetskraft, integrationstjänster och integrering i Finland beaktas.

I de största städerna finns redan statliga program som stöder maken/makan.

Finland har redan lyckats förbättra sin attraktionskraft, vilket syns i antalet beviljade fortsatta uppehållstillstånd.

Åtgärder behövs även för matchningsproblemet så att också den inhemska arbetskraftsreserven kan tas i bruk. Här har utbildningen en viktig roll enligt Haatainen.

– Arbetskraftsinvandringen behövs oberoende, säger hon.