Så gick det i FöPL-granskningarna: Arbetsinkomsten höjdes maximalt för över 70 procent av företagarna – Liten respons, ibland högljudd

Nästan elva procent av företagarna som granskades godkände inte arbetsinkomstförslaget från arbetspensionsförsäkraren.

Ifjol var arbetspensionsbolagen enligt lag skyldiga att granska FöPL-arbetsinkomster under 15 000 euro. Granskningarna gällde enligt Arbetspensionsförsäkrarna TELAs färska uppgifter totalt 56 000 företagare. Bland dessa höjdes FöPL-arbetsinkomsten för 83 procent.

För en väldigt liten andel, under 0,5 procent, sjönk arbetsinkomsten efter granskningen. Cirka två procent (1 181 företagare) valde själva att höja sin inkomst över den maximala skyddsgränsen.

Ändringar gjordes i FöPL-arbetsinkomsten för företagare vars årsinkomst var under 15 000 och i vilken inga betydande ändringar hade gjorts under de senaste tre åren.

Inkomstgranskningarna gäller den lagändring som trädde i kraft i början av 2023 och som ålägger arbetspensionsförsäkrarna att granska företagarnas arbetsinkomstnivå.

– Målet med lagändringen har varit att minska underförsäkring bland företagare. Genom granskningen ökar nu arbetsinkomsterna enligt lagen. Det är fråga om arbetspensionsskydd och även annan social trygghet som är kopplad till FöPL-inkomsten, säger TELAs chef för samhällspåverkan Janne Pelkonen.

Maximihöjningen 4 000 euro

I underförsäkringsfall motsvarar företagarens arbetsinkomst inte den verkliga arbetsinsatsen. Lagen förutsätter att arbetsinkomsten ska motsvara en årslön som skulle betalas för samma arbete till en lika yrkesskicklig person. Denna princip ändrades inte i preciseringen av lagen.

Arbetsinkomsten utgör grunden för arbetspensionen som betalas under ålderdom och arbetsoförmåga och även sjukdagpenning, föräldradagpenning, utkomstskydd för arbetslösa och bostadsbidrag.

En skyddsbestämmelse som begränsar maximihöjningen inkluderades i lagändringen, vilket hade en betydande inverkan på FöPL-granskningarna 2023. Maximihöjningen av FöPL-inkomsten var 4 000 euro per år. Detta innebär en ökning av den månatliga FöPL-avgiften med cirka 85 euro.

Arbetsinkomsten ökade maximalt för cirka 73 procent av de inkomstgranskade företagarna. För en del räckte det med en mindre summa att öka arbetsinkomsten till en nivå som motsvarade arbetsinsatsen, eller så valde de en annan summa inom ramen för arbetsinkomstrekommendationen. En liten del valde själva att öka sin arbetsinkomst över den maximala skyddsgränsen.

Enligt Pelkonen har responsen på FöPL-granskningarna varit måttlig.

– Arbetspensionsförsäkrarna fick slutligen relativt lite respons av företagarna, även om responsen var högljudd ibland. I ljuset av statistiken verkar granskningarna ha gått väldigt bra. I lagstiftningsskedet lindrades granskningarna genom att begränsa den maximala höjningen och fördela granskningarna. Detta minskade sannolikt mängden respons.

Enligt Pelkonen är pensionsskyddet och den sociala tryggheten för en del av företagarna inte ännu på rätt nivå efter den första höjningen. De kan därmed vänta sig en ny höjning i nästa granskning om tre år.

Arbetsinkomsten ökade maximalt för cirka 73 procent av de inkomstgranskade företagarna.

Pensionsskyddscentralen har förutsett att FöPL-avgifterna kommer att uppgå till cirka 1,2 miljarder euro och pensioner och andra avgifter till cirka 1,7 miljarder euro år 2023. De 500 miljoner som saknas betalas av staten.

– I samband med lagändringen gjordes preliminära konsekvensbedömningar om FöPL-avgifternas tillväxt och det verkar som att underförsäkringen minskar enligt målet. Tiden utvisar hur det totala beloppet av FöPL-inkomsterna och avgiftsintäkterna slutligen utvecklas efter preciseringen av lagen, då även granskningarna fortsätter de närmsta åren. Granskningarnas effekt på avgiftsintäkternas tillväxt kan kanske i det här skedet antas uppgå till tiotals miljoner euro per år, även om andra faktorer också inverkar på de totala avgiftsintäkterna, säger Pelkonen.

Granskningarna fortsätter nästa och därpå följande år för de högre FöPL-inkomsterna, men maximihöjningens begränsande skyddsbestämmelse bromsar korrigeringen av underförsäkring.

– En tillväxt av FöPL-inkomsterna skulle stärka den offentliga ekonomin under de kommande decennierna, främst på grund av att statens stödandel av företagarpensionsutgifterna minskar. Situationen kommer att förändras på väldigt lång sikt under 2060-talet då bättre FöPL-pensioner betalas ut. Bristen på finansiering gör i vilket fall som helst FöPL-finansieringen utmanande på lång sikt.

FöPL-räknaren kritiseras

Knappt elva procent av företagarna som granskades godkände inte arbetsinkomstförslaget från arbetspensionsförsäkraren. De lämnade ytterligare information om sin företagsverksamhet.

I Företagarnas utredningar var den vanligaste negativa responsen kopplad till företagarens svaga ekonomiska situation och grunduppgifterna för inkomstförslaget.

Arbetspensionsförsäkrarna använder sig av beräkningstjänsten som utvecklats inom arbetspensionsbranschen, dvs. inkomsträknaren, då de utarbetar arbetsinkomstförslaget. Vi har tidigare rapporterat om problemen med räknaren som används vid granskningarna av FöPL-arbetsinkomsten.

– Räknaren är ett bra hjälpmedel i granskningen av inkomsterna men utveckling behövs alltid, säger Pelkonen.

Den elektroniska räknaren är ett hjälpmedel för arbetspensionsförsäkraren och företagaren. Räknarens syfte är att ge rätt storleksklass på arbetsinkomsten genom att använda sig av företagarens omsättningsuppgifter från skattemyndigheten, branschens medianlöneuppgifter från Statistikcentralen och företagarens andra parallella inkomster från intjäningsregistret. Företagarna och arbetspensionsförsäkrarna upptäckte brister i omsättningsbedömningarna och företagsuppgifterna. Förslaget kunde innefatta uppgifter från fel företag eller fel bransch. Företagarna lämnade även ytterligare uppgifter om att företagsverksamheten var ett deltidsarbete. Pensionsskyddscentralen har meddelat att räknaren har korrigerats.

Av responsen framgick även allmän misstro till företagarens arbetspensionsförsäkring.

– I responsen som arbetspensionsförsäkrarna fick kom även många företagares svåra situation med ökade kostnader och svag ekonomisk konjunktur fram. Inkomsträknaren kritiserades också. I responsen betonades över lag svårigheten att fastställa arbetsinkomsten. Däremot fick arbetspensionsförsäkrarna bra respons på kvaliteten på den personliga rådgivningen, säger Pelkonen.

Långsiktiga lösningar i luften

Under 2024 granskas de företagare vars inkomst är 15 000–25 000 euro och på vilka inga betydande ändringar har gjorts på tre år. Enligt arbetspensionsbolagens bedömningar finns det cirka 40 000 sådana.

– En arbetspensionsförsäkring på rätt nivå medför trygghet i många livssituationer, vilket ibland glöms bort i den offentliga debatten. Då och då föreslås frivillig arbetspensionsförsäkring som lösning, något som lämpar sig väldigt dåligt med socialförsäkringens karaktär, och även dess finansiering. Staten kämpar med att balansera den offentliga ekonomin och de långsiktiga lösningarna för finansieringen av FöPL ligger i luften. Företagarnas arbetspensionssystem kommer även i fortsättningen att utvecklas så det motsvarar företagarens verkliga arbetsinsats och bättre än nu motsvarar behoven som uppstår till följd av förändringar i arbetet och på arbetsmarknaden. För många företagare är det nuvarande begreppet FöPL-inkomst svårt att förstå idag, säger Pelkonen.