SMF-företagen ser ljust på framtiden – men osäkerheten fortsätter att gnaga

Av de små och medelstora företagen i Finland bedömer 35 procent att konjunkturerna i ekonomin kommer att förbättras under det kommande året. För ett halvt år sedan bedömde 26 procent av företagen detta. Nu fruktar 13 procent att konjunkturerna kommer att försämras. För ett halvår sedan var 23 procent av företagen rädda för detta.

– Små och medelstora företag har nu tillit till att Finlands ekonomi återhämtar sig. Vi får också ett budskap med samma innehåll av konsumenterna. Detta är positiva och viktiga signaler om ekonomisk återhämtning. Ekonomierna håller på att återhämta sig också i Finlands handelspartnerländer. Jag uppmuntrar företagen att gripa tag i den ekonomiska tillväxtfasen och de nya affärsmöjligheter som öppnar sig på marknaden när pandemin släpper sitt grepp, sade näringsminister Mika Lintilä vid publiceringen av SMF-företagsbarometern den 1 september 2021.

– Den ekonomiska återhämtningen är för närvarande snabb. Det bör dock noteras att små och medelstora företags förväntningar fortfarande är förenade med betydande osäkerhet om hur pandemin och därmed situationen med begränsningar utvecklas, påpekar chefsekonom Mika Kuismanen från Företagarna i Finland.

Särskilt de större små och medelstora företagens förväntningar om den närmaste framtiden är mera positiva än de mindre mikroföretagens. Nio av tio företag som är verksamma i Finland är mikroföretag med färre än 10 anställda.

Taloustutkimus Oy genomförde SMF-företagsbarometern hösten 2021 som webb- och telefonenkät i juni och juli 2021. Enkäten beställdes av arbets- och näringsministeriet, Företagarna i Finland och Finnvera och besvarades av 4 592 representanter för finländska SMF-företag.

Den snabba kostnadsökningen utgör ett hot mot goda förväntningar

Företagarna fruktar att produktionskostnaderna kommer att stiga. Särskilt priserna på råvaror och andra mellanprodukter väntas stiga mer än tidigare.

– Även om prissättningsmarginalen för företagets egna produkter och tjänster förväntas öka, räcker ökningen inte till för att kompensera de stigande priserna på mellanprodukter, säger ekonom Petri Malinen från Företagarna i Finland.

– Det som gör det svårt är att produktionskostnaderna bedöms att öka kraftigt i en situation där man fortfarande är tvungen att leva under exceptionellt osäkra förhållanden och med svagare ekonomiska buffertar än tidigare. I detta läge lönar det sig inte att anpassa höstens löneförhandlingar enbart utifrån goda förväntningar på ekonomisk tillväxt.

Företagen förbereder sig för det nya normala

Staten har stött företagen med finansiering i coronakrisen. Även om stöd i Finland har beviljats måttfullt jämfört med vissa andra länder, har 45 procent av företagen ansökt om utvecklingsstöd eller finansiering. Vanligast har det varit inom industrin. Oftast har man ansökt om företagsstöd hos Business Finland och närings-, trafik- och miljöcentralerna och om kostnadsstöd hos Statskontoret.

På grund av pandemin har man i klart mindre omfattning ansökt om lån än om stöd. Nästan nio procent har ansökt om ett nytt slags tidsbegränsat arbetsmarknadsstöd för företagare.

Enligt företagen har utvecklingsstöden och andra finansieringsmöjligheter fungerat förhållandevis bra. Av företagen berättar 39 procent att stödet har motsvarat deras behov väl och 38 procent åtminstone i viss mån.

– Stöd och finansiering har förhindrat onödiga konkurser där livsdugliga företag och deras arbetsplatser skulle ha gått förlorade. Nu är det viktigt att stödsystemet inte avvecklas i förtid för att företag, arbetsplatser och de utvecklingsstöd för företag som hittills använts inte ska äventyras, säger Malinen.

Efterfrågan på finansiering har normaliserats

Av de företag som planerar att öka den externa finansieringen planerar nu 49 procent att ansöka om finansiering för investeringar i maskiner och anordningar. Planerna har ökat med fem procentenheter jämfört med den föregående barometern. Det är också positivt att observera att företagets tillväxt- och utvecklingsprojekt är betydande skäl att ansöka om finansiering. Av företagen ämnar 25 procent ansöka om finansiering för tillväxtprojekt.

– Lånefinansieringens betydelse framhävs i byggandet av ny tillväxt och tillgången till den har hållits på en god nivå. Av de företag som ansökt om bankfinansiering berättade 35 procent att tillgången till finansiering förutsatte Finnveras borgen. Av de starkt tillväxtorienterade företagen uppgav 60 procent att de använt Finnveras borgen som säkerhet för banklånet, berättar Finnveras affärsdirektör Juuso Heinilä.

Ytterligare information:

Mika Kuismanen, chefsekonom, Företagarna i Finland, tfn 050 356 0705, mika.kuismanen(at)yrittajat.fi
Petri Malinen, ekonom, Företagarna i Finland, tfn 050 434 5952, petri.malinen(at)yrittajat.fi
Juuso Heinilä, affärsdirektör, Finnvera Abp, tfn 029 460 2576, juuso.heinila(at)finnvera.fi
Katri Lehtonen, utvecklingschef, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 4926, katri.lehtonen(at)tem.fi